... Plötsligt såg jag något som rörde sej i buskarna, jag hoppade till i sadeln när hästen började bocka häftigt. Mitt i allt bockande kunde jag ändå utskilja ett smutsigt litet ansikte kika fram bakom busken. Då lugnade sej hästen lika fort som den blivit rädd och blev istället väldigt nyfiken på den lilla varelsen. Jag sade ett försiktigt hej till personen, som visat sig vara en flicka i gammmaldags och slitna kläder. Hon verkade väldigt blyg och tillbakadragen. Så jag klev försiktigt av hästen för att visa att jag inte var farlig. Hon klev några steg bakåt när jag nådde marken, men verkade inte så rädd längre. Jag skulle just fråga varifrån hon kom, när hon rätt som det var gick fram och klappade hästen. Jag tänkte att hon kanske inte sett ett levande djur på länge, allt verkade ju så tomt och dött i denhär skogen. Jag tog mod till mej och frågade om hon visste var bybornas stig var. Hon tvekade några sekunder med svaret. Sedan sade hon lågt att hon inte längre var helt säker på var stigen gick, men att hon kunde försöka visa vägen iallafall. Jag tackade henne djupt och tänkte att hon troligen nog visste mer än hon sade. Jag gick fram till hästen, tog tag om tyglarna och väntade på att hon skulle börja gå. Hon kastade en snabb blick över axeln och log ett försiktigt leende, innan hon svängde tvärt av till vänster. Det var ganska fuktigt på marken fortfarande. Jag var tvungen att gå långsamt framåt för att hästen skulle hitta bra ställen att sätta ner hovarna på, eftersom jag märkte att den fortfarande mindes det första fallet. Vi gick över en sumpig myrmark, för plötsligt sjönk foten djupt ner i en äcklig och grönkladdig vattensörja. Vi kunde inte se så mycket längre, nattens mörker skulle nog snart tvinga oss att söka ett ställe att sova på. Vi fortsatte vandringen ännu en stund i sydlig riktning. Det började kännas allt tyngre, kanske för att min sko var helt fylld med vatten, men mest för att jag började känna mej både trött och dåsig. Vi gick i ungefär en kvart till, sedan sade flickan att både vi och hästen borde få vila. Vi bestämde oss för att övernatta i en glänta, där det också fanns några bärbuskar. Det var då jag kom på att jag inte ätit på hela dagen och jag kände hur hungern vred sej i magen. Jag åt girigt av bären jag såg, direkt från buskarna. Jag var ganska säker på att det var samma bär vi brukade göra saft av uppe i byn. Efter att jag ätit färdigt, tog jag fram min tunna filt ur läderväskan och lade mej ner på den. Jag somnade nästan direkt...

Fortsättning följer

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hittade denna tanblekningsmetod på nätet, som ett billigare alternativ till att bleka hos tandläkaren, men jag vet inte riktigt om jag litar på detta.   Såg också några videon på YouTube som visade detta. Det hela går ut på att du blandar cirtons...

Var egentligen Hanna som visade den här låten till mej, men tycker den är rätt så bra! Snart borde jag fortsätta fixa lite saker tilll barnkalaset som jag lovat att hjälpa till med... Hanna borde också snart komma hit så får väl övertala henne at...

Är såå trött just nu! Kom hem runt elva igår kväll, och somnade nästan seriöst så fort jag steg innanför dörren... Turneringen gick som sagt mycket bättre än jag, och troligen de allra flesta också tyckte, mycket bättre än väntat. Vi kom till och ...

Jag är verkligen superstolt över vårt lag idag! Vi lyckades vinna två av tre matcher mot lag vi aldrig träffat tidigare. Jag tror faktiskt inte vi spelat så bra någonsin. Matcherna var 2x15 min långa, så man blev inte särskillt trött under matchen...

Just nu håller jag på att packa ner det sista i väskorna. Ska snart iväg på sista turneringen med innebandylaget för säsongen, kanske till och med som lag... Kommer kanske inte hinna blogga under helgen, men kanske ett snabbt inlägg eller två ^^ ...