Senaste inläggen
Har ni hört oom man hittat Cory Monteith hittats död i ett hotellrum. Så himla sorgligt. Han dog typ av en överdos tror jag. Har hört att han haft drogproblem länge, men troddde inte att det skulle gå så här.. Kommer minnas honom varje gång jag ser på Glee efter det här.
R.I.P Cory, we'll miss u ;(
Hej! Kommer inte hinna blogga mer så mycket mer idag och inte imorgon heller, men tänkte iallafall skriva ett inlägg så det inte blir ännu fler dagar helt utan uppdatering. Var ute och fotade idag, men det blev inte så bra bilder.. Har iallafall gjort en makeover nyss. Kom inte på något annat att skriva om, hehe^^ Tyckte den blev helt ok :)
Testade cinnamon challenge med Hanna idag, alltså kommer aldrig göra det igen.. Bland det äckligaste jag "ätit". Smakade väl inte så mycket i början men efter ett tag fick man en skitäcklig smak i munnen. Värre än chili!! Man säger ju att kanel är bra för hälsan, tror inte på det. Kan inte vara bra att munnen domnar bort flera minuter efteråt? ;)
I Don't like you any more^^
Hej hej! Tänkte bara slänga in ett inlägg innan jag sticker iväg till stan. Var på en mini-shoppingtur tidigare idag, men köpte inget. Gillade en militärgrön topp med nitar, men märkte att det fanns en ganska synlig limfläck på tröjans och det fanns inte fler i rätt storlek ;( Skulle jättegärna velat ha den, men men^^
... Tankarna trängdes som myror i huvudet, det kunde inte stämma!, plötsligt blev jag rasande på mej själv över att jag inte lyssnat noga när alven berättat vägen. Sedan kände jag hur känlorna tog över och jag satte mej ner på den kalla marken. Då bärjade tårarna tränga upp i ögonvråna och de kunde inte längre hejdas. Var det här slutet, ska hela min by skulle dö på grund av att jag inte hann fram i tid, och jag då? Ska jag någonsin ta mej ut ur de här stället mörkare än döden? Jag kände ett hugg i hjärtat när jag i mina tankar såg min lillasyster ligga livlös uppe på berget bland alla mina vänner, släktingar och bekanta som jag levt hela mitt mitt fjortonåriga liv med. Jag kände mej helt uppgiven och allt jag tidigare hållit inom mej bakom en känlomässig vägg vällde nu fram. Jag tänkte mamma som blivit kidnappad av häxan under den förra striden, då jag var endast fyra år. Sörjde över att hon inte fick möjligheten att se mej växa upp till den person jag är idag. Plötsigt hörde jag hur något verkadfe falla till marken någon meter framför mej. Jag hajade till och ryggade tillbaka så häftigt att jag slog ryggen hårt mot den kantiga stenväggen. Jag kände hur en av stenarna trängde in i ryggen och gav upp ett förfärat skrik av smärta. Vid sidan om mej hörde jag samma ljud som tidigare och förstod för min fasa att taket höll på att rasa ihop. Jag sprang för livet, och bredvid med hörde jag stenar falla ner allt tätare bakom mej. Jag kände hur blodet rann längs ryggen men hade inte tid att stanna. " Jag måste spiringa; det är mitt sista hopp", tänkte jag medan jag sprang fortare än jag gjort någonsin tidigare. Jag sprang och sprang. Finns det inte ens lite ljus någonstans, bara så jag har något att följa. Stenraset verkade sprida sej och jag hörde hur stora stenbumlingar träffade marken med enorma brak. "Stannar jag är jag död!", tänkte jag. Men jag kände hur mina krafter höll på att tyna ut, jag skulle inte orka hålla samma tempo länge till, och då skulle raset vara över mej. Jag tog i av mina sista krafter och sprang rakt fram, helt omedveten om vad som fanns framför mej. Jag sprang rakt in i ytterligare en vägg, föll till marken. Jag kände mej yr och kunde inte lyfta ögonlocken. Huvudet kändes tungt och stenarnas muller kändes plötsligt avlägset och långt borta. Sedan blev allt svart...
Fortsättning följer
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Hoppas ni gillade kapitlet, blev ganska kort den här gången^^